Nationshuset
Uppsalas studentnationer började skaffa sig egna hus under 1800-talet. Innan dess hade de fört en ambulerande tillvaro. Den första nation som gjorde detta var Östgöta nation, som på 1810-talet hyrde in sig i orangeriet i Linnéträdgården.
Uplands nation hyste också planer på att rota sig någonstans, och köpte därför 1821 en tomt i kvarteret Luten, på vilken man avsåg bygga ett hus. Dock ändrade man åsikt i frågan, och köpte istället den intilliggande Strandmanska gården. Köpehandlingen skrevs 15 juni 1825, och priset var 7666 riksdaler 32 skilling banco. Den gamla tomten såldes till Västmanlands-Dala nation med en vinst på 100 riksdaler. Sedermera lät v-dalingarna där uppföra ett ökänt parkeringshus.
Uplands nations hus byggdes sålunda inte som nationshus, utan har en lång historia innan detta. De äldsta delarna tillkom redan före 1770, och utgjordes av ett tvåvånings stenhus i korsningen S:t Larsgatan och S:t Johannesgatan. Detta hus ägdes på 1790-talet av G.A. Silfverstolpe, framstående man inom den radikala studentklubben »Juntan«, som tog intryck av franska revolutionens tankar, en »jakobinerklubb i smått«. Medlemmar var bl.a. Hans Järta, Gustaf af Wetterstedt och Marcus Wallenberg. År 1809 eldhärjades hela stadsdelen Fjärdingen, inklusive nationens tomt. Av det befintliga stenhuset fanns dock murarna kvar, och användes när svarvarmästaren Peter Strandman förvärvade tomten och lät uppföra ett nytt hus – det nationen köpte 1825! De äldsta delarna omfattar idag smårummen och Silfverstolpska rummet med omkringliggande rum. I »Stolpen« höll enligt uppgift Juntan sina möten. Under senare år har lokalen tjänat som bl.a. vaktmästarbostad, innan den erhållit sin nuvarande utformning.
Det man huvudsakligen använde var stora salen; utöver detta hyrde man ut några rum i huset till andra nationer. Salen byggdes dock om i början av 1830-talet – man utvidgade den och passade samtidigt på att höja taket, något som ordnades genom att man byggde en fronton och formade fasaden som en mittrisalit, vilket gav nationshuset ungefär dess nuvarande utseende. Festsalen fick också sin nuvarande storlek, med undantag av att Absidiet då utgjorde ett avskilt rum, vars vägg sedan dess tagits ner. Den nya festsalen var en populär lokal att utnyttja, även av andra än uplänningarna.
Nationshuset har sedan dess omfattats av flera renoveringar och ombyggnader, bl.a. 1871 och 1901. Den mest omfattande var tillbyggnaden av bostadsflygeln, ritad av Sten Hummel- Gumaelius, i början av 1950-talet. Det ökande antalet studenter under 1900-talets lopp gjorde att behovet av bostäder ökade. På 1990-talet har köket och publokalen Svantes källare renoverats, och ny ventilation har dragits in i huset. Många planer har också spunnits, som aldrig nått längre än till ritbordet. Man hyste en tid förhoppningar om att kunna förvärva Akademikvarnen, nuvarande Upplandsmuseet.
Inför 2000-talet har nationen nu beslutat att inrätta en Fastighetsnämnd, för att efter 175 år äntligen se till att få kompetent vård av sitt hus. Nationen är något trångbodd, men har dock förmånen att få njuta av ett hus med karaktär, ett hus som under lång tid kunnat anpassa sig efter nationens behov.
